— 4 min read

Tillgänglighetskravet för konsumenttjänster är här

Read 804 times
alt-text
>

By Linda Stenmark

Vi är många som kämpat i många år för att göra det digitala tillgängligt för alla. Nu är tiden äntligen här, när tillgänglighet blir avgörande för alla som jobbar med det digitala. En allt större del av vår vardag spenderas i digitala medier och därför blir det ännu viktigare att inte utesluta vissa grupper. Därför är det nu extra kul att genomförandet av tillgänglighetsdirektivet träder i kraft den 28 juni 2025. En stor seger för mänskliga rättigheter. Men har du koll på vad det innebär?

Tillgänglighet är numera ett lagkrav

För myndigheter och samhällsviktiga tjänster är tillgänglighet på webben ett lagkrav. Tillgänglighet innebär att vem som helst ska kunna använda webben och ta till sig den information som finns där oavsett funktionsförmåga. Det kan handla om människor som har nedsatt eller ingen syn, darriga händer eller hörselnedsättning. Oftast är webbsidor och appar som anpassats enligt tillgänglighetskraven bra för alla.

En del i digital tillgänglighet handlar om att följa standarden WCAG, som står för “Web Content Accessibility Guidelines”. Det är internationellt etablerade rekommendationer för tillgängligt innehåll på webben och innefattar runt 50 olika riktlinjer.

Det som händer nu är att kraven på tillgänglighet börjar gälla för fler företag. Det är bra eftersom det inkluderar fler i vårt digitala samhälle. Genom att anpassa tjänster och produkter till att fungera för fler gör vi livet bättre för många människor. Dessutom är det en möjlighet att få fler kunder för många företag.

Vilka omfattas av lagen?

Redan tidigare omfattas myndigheter och offentliga aktörer av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen).

Nu införs ytterligare en lag gällande digital tillgänglighet som gäller för privat sektor. Det är framförallt olika konsumenttjänster och produkter som omfattas.

Konsumenttjänster

  • Elektroniska kommunikationstjänster (tex uppkoppling, telefonsamtal, e-post, videosamtal, chatt, sms)
  • Medietjänster (tex play-tjänster och programguider i tv-boxar)
  • Tjänster för persontransporter (t ex webbplatser, appar, elektroniska biljetter)
  • Banktjänster (tex internetbank och informationsmaterial)
  • E-böcker (tex digitala böcker som består av text)
  • E-handelstjänster (i princip alla digitala tjänster som säljer något på distans till konsumenter)

Produkter

  • Datorer (tex persondatorer, smarttelefoner och surfplattor)
  • Betalningsterminaler (tex kortläsare)
  • Automater (tex biljettförsäljning och kontantautomater)
  • Interaktiva informationsterminaler
  • Utrustning som används för att komma åt kommunikationstjänster (tex hemma-router och modem)
  • Utrustning som används för att komma åt medietjänster (tex digitalboxar och smart-TV)
  • Läsplattor

Varför är digital tillgänglighet viktigt?

Vi är alla människor och det är tur att vi är olika. Men det betyder också att vi ser olika bra, hör olika bra och har olika stora tummar till exempel. Var och en av oss kan ha nytta av tillgänglighetsanpassningar. Till exempel kanske vi försöker läsa något på mobilen när vi är ute i solen, eller så kanske vi håller en kopp kaffe samtidigt som vi ska knappa in något på mobilen.

Mänskliga rättigheter och allas lika värde

Det ska vara självklart för alla att kunna använda webben. Anledningen bakom lagkraven grundar sig i mänskliga rättigheter. Precis som vi alla ska ha möjlighet att exempelvis handla varor i en fysisk butik ska vi också kunna göra det i en digital miljö.

Din webbsida, app, video eller text kan konsumeras av fler om du följer riktlinjerna för digital tillgänglighet (WCAG). Till exempel behöver du se till att använda färger med tillräckligt hög kontrast, använda rätt rubriknivåer för texten, inte använda bilder för att visa text, se till att det går att använda tangentbordet för att navigera och lägga in rätt taggar i koden.

Ungefär 20 procent av befolkningen i Sverige lever med någon funktionsnedsättning

Det är svårt att säga en exakt siffra för hur många som har en funktionsnedsättning. På sätt och vis fungerar vi alla olika och vi kan alla hamna i en situation där vi behöver använda funktioner som är framtagna för olika typer av funktionshinder. Kanske har du åkt hiss någon gång till exempel? Eller lyssnat på musik samtidigt som du scrollat sociala medier? 

Olika undersökningar kan ge en ungefärlig bild av hur många som har funktionshinder som påverkar ens vardag. Myndigheten för inkludering har sammanfattat att dessa undersökningar visar att andelen personer med funktionsnedsättning varierar från cirka 10 procent till över 30 procent. Oavsett antalet – att underlätta för dessa människor är att underlätta för många.

Behov att ta hänsyn till

För att en produkt eller tjänst ska vara tillgänglig för alla behöver du ta hänsyn till minst flera olika behov. Det finns ett brett spektrum av olika funktionsvariationer hos oss människor. Till exempel kan funktionsvariationer handla om: 

  • Hörsel
  • Syn
  • Rörelsehinder
  • Läs- och skrivsvårigheter
  • Matematiksvårigheter
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Beroende på hur ens kropp och hjärna fungerar har vi därmed olika behov. En person som inte ser behöver använda skärmuppläsning, medan en person som har svårt att koncentrera sig behöver tydlig och enkel information utan störande moment.

Så här gör du för att lyckas tillgänglighetsanpassa din produkt eller tjänst

Det bästa är att tänka, prata om och jobba för tillgänglighet så tidigt som möjligt under ett projekt. Bästa tiden att börja är alltså nu!

För att lyckas bra med tillgänglighet i din digitala tjänst är det bra att:

  1. Ta reda på hur den ligger till idag genom att göra en tillgänglighetsgranskning.
  2. Uppdatera designen och ditt designsystem för att matcha WCAG.
  3. Förnya ditt sätt att arbeta med design.

Vi på inUse kan hjälpa dig att komma igång med tillgänglighetsarbetet

Det viktigaste är att börja prata om tillgänglighet inom din organisation. Försäkra dig om att dina kollegor har koll på vad som händer och att ni vågar prata om detta tillsammans. Nästa steg kan vara att ta reda på hur ni ligger till idag. 

Vi på inUse kan hjälpa dig att utvärdera och förbättra upplevelsen på din webbplats eller i din applikation så att ni enklare kan uppfylla de nya lagkraven.

Efter granskningen tar vi fram nya designförslag som direkt kan förbättra tillgängligheten och upplevelsen av er tjänst.

Läs mer om vårt startpaket: Tillgänglighetsgranskning. Och hör av dig till oss om du behöver hjälp!

Historik och datum

DOS-lagen (tillgänglighet för offentlig service)

1 januari 2019: Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft.

23 september 2019: Tillgänglighetskrav börjar gälla för nya webbplatser.

23 september 2020: Tillgänglighetskrav börjar gälla för befintliga webbplatser.

23 juni 2021: Tillgänglighetskrav börjar gälla för mobila applikationer.

Tillgänglighetsdirektivet (för privata aktörer)

28 juni 2022: Tillgänglighetsdirektivet (från EU) ska vara implementerat i svensk lag.

28 juni 2025: Tillgänglighetskrav ska börja gälla.

 

Källor 

Läs mer om själva riksdagsbeslutet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/genomforande-av-tillganglighetsdirektivet_HA01SoU10

Digg tillhandahåller bra information för myndigheter om digital tillgänglighet:

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/digital-tillganglighet

Statistik om antalet människor med funktionsnedsättningar:

https://www.mfd.se/resultat-och-uppfoljning/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/

PTS film om tillgänglighetsdirektivet:

https://www.youtube.com/watch?v=HdSPQP40d-Y

Kunskapskälla för både privat och offentlig sektor om digital tillgänglighet:

https://digin.nu/