— 2 min read
Fem snabba om – Effektkartläggning
Read 3632 times
Att göra en effektkartläggning hjälper din verksamhet få koll på vad som ska göras för att uppnå mål och få till en förändring. Bland annat. Vi lät inUse UX-designer Christoffer Kopp som är med och leder vår kurs ”Effektkartläggning, Service design, UX-design och agil kravhantering”, att svara på fem snabba frågor som ger dig stenkoll på designmetoden.
Vilka är de största vinsterna med effektkartläggning?
– Att man har en samsyn kring vad man ska göra så att man kan effektstyra, i vilken prioriteringsordning man ska utveckla lösningar och vad som är viktigast att uppnå utifrån användarens perspektiv, och därmed säkerställa innan lansering att det faktiskt blir en produkt som någon vill ha, blir glad av att använda och som leder till till önskade effekter för verksamheten.
– En annan stor vinst är att i och med att man gör research på sina användare så kommer man ifrån gissningar och eget tyckande och fokuserar istället på användarens behov och inte "the loudest person in the rooms" behov.
Vad är viktigast vid en effektkartläggning?
— Att börja! Inte fastna i frågor om detaljer, om man gör rätt, börjar i rätt ände o.s.v. Se till att få ner det man har. Man vet alltid någonting och det får definiera var man börjar! Utgå sen från det. Det är som med all design, man måste iterera sig fram för de är omöjligt att ha alla rätta svaren/lösningarna från början. I stället får man kasta sig in i skiten!
– Målet med effektkartläggningen är ju att verksamheten/projektet ska ha en gemensam syn på problemet och vad man bör prioritera ur användarens och verksamhetens perspektiv och därför är det viktigt att bara börja mappa ut kartan så att denna gemensamma syn sakta men säkert kommer på plats och man börjar utveckla åt samma håll.
Vad är lätt att missa?
– Att kontinuerligt testa av formuleringarna i kartan på andra i organisationen, förstår dom tolkningarna på samma sätt som du haft i åtanke? Och ibland låta kartan vila en vecka eller två och se om du själv fortfarande förstår och tolkar meningarna på samma sätt som när du skapade dem.
– Så ta dig tiden att tänka igenom formuleringarna men oavsett vad så är en dålig formulering bättre än ingen formulering – tack vare orden i kartan så finns det något för resten av organisationen att reagera på och förhålla sig till!
Vilka behöver få ökad kunskap i effektkartläggning?
– Majoriteten av de som är involverade i ett projekt skulle jag säga. För även om UX designer gör en superbra effektkarta så måste ju mottagarna förstå den. Så allt ifrån utvecklare, designers till projektledare och ledningsgrupper behöver förstå effektkartan. Beställare och projektledning behöver öka sin kunskap inom effektstyrning.
– Effektkartan må se komplex ut vid första anblicken men förstår man bara hur man ska tolka den förstår man ganska fort hur smidig den är och att det inte behöver vara så jäkla svårt att ha en gemensam bild över vad användarens behov är! Och vilka värden projektet ska leda till.
Hur ser du på utvecklingen av att använda sig av metoden?
— Att göra en effektkartläggning är en jättebra början i alla projekt! Skriv ner det du vet, då har du börjat och nu vet du också vad du inte vet och därmed vad du ska utforska vidare.
– Jag har personligen inte stött på en annan metod som gör det så tydligt för alla inom organisationen vad som är viktigt ur användarens perspektiv och hur man bör prioritera utvecklingen för att få dem nöjda! I stället för en powerpoint på 40 sidor kring UX insights så samlar man det viktigaste på en sida, det är inte lätt att få till men det är bra, väldigt bra!
– Man ska inte underskatta tiden det tar att ta fram en bra karta och heller inte jobbet med att få en hel organisation att förstå och följa den, så skynda långsamt och så lite frön här och var och innan du vet ordet av det så pratar hela organisationen om beteenden, behov och effektmål!
Vill du lära dig mer om designmetoden och hur du kan anpassa den till just din verksamhet? Ta en titt på vårt kursutbud hos inUse Academy.